6. Åtta nya professorer i fysik på 1990-talet

Vid mitten av 1990-talet uppnådde flera innehavare av regeringen inrättade professurer pensionsåldern: Jan Blomqvist (Teoretisk fysik, från Manne Siegbahninstitutet), Bengt Nagel (matematisk fysik), Venkat Rao (Kondenserade materiens fysik), och Nils Åslund (Fysikalisk mätteknik och databehandling). Anders Flodström som innehade professuren i materialfysik blev 1996 rektor för Linköpings universitet (och senare, från 1999, rektor för KTH). Lars Börjesson, som 1993  efterträtt Hans-Uno Åström  som professor i fasta tillståndets fysik flyttade till Chalmers. Innehavaren av professuren i neutronfysik, Ulf Dahlborg (en professur som 1989 ersatte den i reaktorfysik med Karl-Erik Larsson som innehavare) var senare tjänstledig.

Fysikcentrum, som diskuterats och planerats sedan tidigt 80-tal, var praktiskt taget beslutat. Universiteten kunde sedan 1993 själva anställa professorer, fullmaktsprofessurerna avskaffades. Tiden var inne för en stor satsning på fysik!  En professur i biomedicinsk fysik ledigkungjordes och innehavare blev Hans Hertz. Jouko Mickelsson erhöll professuren i matematisk fysik. KTH beslöt sedan att samtidigt ledigkungöra sju nya professsurer med en unik helsidesannons i Dagens Nyheter vilken infördes 16 april 1996.

De utlysta professorstjänsterna hade många sökande. Man sökte professorer i följande ämnen (med de av KTH anställda innehavarna inom parantes):

Kondenserade materiens teori (Anders Rosengren)

Kondenserade materiens fysik (Alex Grishin)

Materialfysik, särskilt ytfysik (Ulf Karlsson)

Nanostrukturfysik (David Haviland)

Optisk fysik (Ari Friberg)

Laserfysik och kvantoptik (Stig Stenholm)

Experimentell kärnfysik (Arne Johnson)